Militärskogen

Skogen ovanför Råstahem på andra sidan av Spångavägen kallades allmänt för ”Militärskogen”. Den tillhörde Järfälla militär- och övningsområde och sträckte sig från Skjutbanenvägen och ända fram till Barkarby och till de gamla E4:an.

Området var skyddat så tillsvida att allmänheten fick iakttaga försiktighet i synnerhet när alla militärövningar pågick under krigsåren. Där fanns skjutbanor, förläggningar, testskjutbanor och övningsområden där det tränades för krig.

Det här var något som samhällets barn och ungdom helt nonchalerade. Det var ju en spännade lekplats som väl utnyttjades. Vid de miltära övningarna lämnades tyvärr mycket ammunition som blev liggande kvar efter övningarna. Det här tyckte vi var spännade och vi lekte vårt egna krigslekar och letade efter kvarglömd ammunition. När vi hittade patroner som ej var avlossade så måste ha dem att ”smälla”. Man lag patronen på en sten eller berg och själv ställde man sig på en högre sten. Därifrån kastade man sedan ner en sten för att få den att smälla. Ett inte helt ofarligt val. Lyckligtvis hände det sällan några allvarliga olyckor. Patronerna öppnades också så att man fick ut krutet och sedan lade man det i strängar som sedan antändes.

Strax utanför Ursvik hade militären glömt kvar en handgranat, vilken hittades av några pojkar. Den tog man omhand och i sin okunskap knackade man den i ett berg. Den detonerade med följd av att en pojke, Pelle Ljungberg, avled och Herman Andersson fick splitter i halsen. Herman klarade sig från olyckan, men hade under flera år men efter olyckan. De var bägge skolkamrater till mig.

En 100 meter ovanför Väktarbacken i militärskogen fanns det en stor tall. På den hade man monterat en ställning där man lade i gevär och sedan provsköt med spårljusammunition mot skjutbanan. Det här skedde på kvällarna och det var mycket spännande att se de lysande kulorna i kvällsmörket.

Som tidigare nämnts flyttade man ut regementen från Stockolm och Solna under krigsåren till Järvafältet. De kom i långa kolonner gående, hästkärror och bilkaravaner med tält och övrig utrustning för att slå läger strax bortom Råstahem. Det blev en upplevelse för samhällets ungdomar, som drogs till tältbivackerna. Där kunde man få smaka ärtsoppa och mycket annat. En kommendering som nog inte gillades något vidare var potatisskalning. De fick en säck potatis framställt som skulle skalas åt kockarna. Militären behövde cigaretter och mycket annat och de passade på att anlita oss ungdomarna som springpojkar.

På kvällarna samlades många militärer på Råsta Kafé, som låg bara ett hundratals meter från tältförläggningen. Där bussgaraget idag ligger ovanför Råsta gård fanns det tidigare en hästhage. Mitt i den låg en liten björkdunge. Där byggde militären en scen dit det kom artister som uppträdde. En riktigt höjdare var när Karl Gerhard uppträdde med sin kända sång ”En katt bland hermelinerna och den ökända hästen från Troja”. Till det uppträdande inbjöds de boende i Råstahem.